Vaste Persson som dyker upp i källor från 1517 var bonde på Pellas och den första Lappobon vi känner vid namn. Hur gården fått sitt namn går inte att veta, kanske kan det knytas till någon av de bönder med förnamnet Per som under historiens gång har brukat gården. Pellas var ett s.k. skattehemman, vilket innebar att ägaren betalade skatt direkt till kronan. Hemmanet var länge det största i byn med flest boskapsdjur – år 1630 fanns här 20 kor och ungnöt. Husbonden erlade skatt i penningar men framför allt i form av spannmål, smör, fläsk, fisk, fågel, saltad strömming och dagsverken.
1800-talets senare del var en dynamisk tid i storfurstendömet Finland med liberala reformer, nationellt uppvaknande, folkrörelser och folkbildning. De friska vindarna grep tag i byn. Lappo folkskola grundades 1887 med Emil Nordman som lärare och Pellas blev snart skolhus där byborna även samlades till rådslag, möten och läste tidningar. Skolan, biblioteket (1882) och ungdomsföreningen (1895) blev bärande pelare för bildning och byns sociala, kulturella liv.
Petter Solstrand (1855–1900), som var hemma från Pellas, utbildade sig till lärare vid seminariet i Nykarleby, fick jobb som lärare i Helsingfors där han även tog anställning som stenograf i lantdagen. Solstrand glömde ändå inte sin hemby – han dokumenterade och skrev om skärgårdsbornas dialekter och verket ”Grammatikaliskt material från Brändö och delvis äfven Kumlinge” (1880), som ingår i Svenska litteratursällskapet i Finlands (SLS) äldsta folkloristiska samling, är sedan 2021 en del av Unescos världsminne.
Sonen Väinö Solstrand (1882 – 1940) gick vidare längs den lärdomsstig som fadern hade öppnat. Tack vare Väinös fältarbeten i skärgården och arkivarbete för SLS har muséet en kulturskatt med fotografier som levandegör livet i skärgården som det såg ut i början av 1900-talet. Solstrand blev filosofie doktor 1925 och utnämndes 1932 till docent i nordisk filologi vid Helsingfors universitet.
Lappo skola uppfördes 1958 och ligger på promenadavstånd från bykärnan, men skolbarnen går sedan 2010 i Brändö skola. Då skolan i slutet av 1950-talet flyttade från Pellas började huset användas för logiverksamhet. I mitten på 1990-talet byggdes lägenheter och Pellas har sedan dess drivits som ett populärt gästhem för turister och grupper som söker avkoppling, fiskar, vandrar, deltar i kurser eller vill uppleva Lappos vackra discgolfbana.
Klassrum 2 i Lappo folkskola. Foto: Väinö Solstrand (1911).
